Ackordteori

Kunskap om ackorden och dess teori har som nytta att du bättre förstår de bakomliggande omständigheterna i hur ackord bildas och hur de kan kombineras.

Det finns de som anser att musikteori är onödigt eller till och med skadligt för det kreativa flödet. Teori om ackord ska inte ses som vägledande i form av en uppsättning regler som måste följas efter man fått kännedom om dem. Den stora fördelen är att teoretiska insikter kan leda till upptäckter som annars hade dröjt flera år för den som själv utforskar ackord och ackordföljder. Teorin tar dig direkt till de upptäckter som gjorts av andra efter massor av utforskande och sedan finns det definitivt utrymme för kreativitet och nyskapande för din egen del.

Några frågor som besvaras i denna genomgång är:

Ytterligare andra frågor som hjälper till att förstå det teoretiska i musiken besvaras förstås också.

Vad är ett ackord?

Ett ackord är en samklang av flera toner. I ett C-durackord ingår tonerna C, E och G. Man brukar dela in ackord i dur och moll. Det finns en skillnad i ljudegenskaper emellan dessa: dur tenderar låta aningen glatt eller tämligen neutralt medan moll har en sorgsnare karaktär.

För att åstadkomma ytterligare karaktär i ljudet används så kallade "färgningar". Till C-ackordet kan adderas ett B för att skapa en sådan färgning och detta ackord kallas då Cmaj7 (maj står för "major", vilket betyder dur på engelska).

Vad för ackord finns det?

Det finns många olika kategorier av ackord och många har siffror i namnet, vilka baseras på intervaller. Här kan du ta del av förklaringar för de olika siffrorna i ackord och vad de står för:

As you may notice, there are lots of numbers involved. In general, these numbers refer to the interval between the root note and the last note in the chord. For example, C7 has the root note C and also E, G and finally B flat seven scale steps above the root. The B flat note is what separates the C7 chord from a regular C chord.

2 - siffran förekommer främst när det handlar om ackorden add2 eller sus2. Tvåan hänvisar till att andra intervallen ersätter tredje. Till exempel ett Dsus2 där e ersatt tonen fiss.

3 - siffran förekommer inte i ackordnamn normalt, men kan förekomma i tillägg som no3, vilka hänvisar till att den tredje tonen (tersen) saknas i ackordet. Till exempel ett C dur utan tonen e.

4 - siffran förekommer främst då det rör sig om ackordet sus4 och hänvisar då till att fjärde intervallen ersätter tredje. Till exempel ett Gsus4 där c ersatt tonen b.

5 - siffran förekommer i namnet på kvintackorden (powerackorden) och hänvisar till att femte intervallen spelas ihop med grundtonen. Till exempel ett A5 där tonerna är a och e.

6 - siffran hänvisar till att sjätte intervallen ingår. Till exempel ett C6 ackord där tonen a ingår tillsammans med c, e och g.

7 - siffran finns i många ackord och hänvisar till att sjunde intervallen (septiman) ingår. Två exempel är E7 och Emaj7.

8 - siffran åtta förekommer inte i ackordnamn eftersom den är identisk med första intervallen, fast en oktav högre.

9 - siffran hänvisar till nionde intervallen som är identisk med andra intervallen, fast en oktav högre. Den finns med i ackordnamn och hänvisar till att en ton nio steg från grundtonen ingår i ackordet. Två exempel är F9 och Fadd9.

10 - siffran förekommer inte i ackordnamn eftersom den är identisk med tredje intervallen, vilken redan normalt ingår i alla ackord, antingen som en liten eller stor ters.

11 - siffran hänvisar till elfte intervallen som är identisk med fjärde intervallen, fast en oktav högre. Den finns med i ackordnamn och hänvisar till att en ton elva steg från grundtonen ingår i ackordet. Ett exempel är B11.

12 - siffran förekommer inte i ackordnamn eftersom den är identisk med femte intervallen, vilken redan normalt ingår i alla ackord, antingen som en perfekt, förminskad eller förstorad kvint.

13 - siffran hänvisar till trettonde intervallen som är identisk med sjätte intervallen, fast en oktav högre. Den finns med i ackordnamn och hänvisar till att en ton tretton steg från grundtonen ingår i ackordet. Ett exempel är Bm13.

Inga ackord innehåller nummer högre än tretton.

Hur ackord, intervaller och skalor hänger ihop

Ackord kan analyseras efter hur de uppbyggda av intervaller och hur de är baserade på skalor (denna sida har ännu ingen guide om skalor, se t.ex. GuitarScale.org för mer fakta).

Tonerna i ett ackord refereras ibland till intervaller. I vanliga dur- och mollackord ingår grundtonen (rot) tillsammans med intervallerna ters och kvint. Man brukar vidare skilja mellan stor och liten ters:

Intervaller rot stor ters Kvint
C dur ackord C E G
Intervaller rot liten ters Kvint
C moll ackord C Eb G

 Vad som skiljer ett dur- och ett mollackord från ett teoretiskt perspektiv är alltså tersen.

På samma sätt kan vi åtskilja andra ackordtyper. Den näst vanligaste gruppen av ackord kan kallas sju-ackord och de vanligaste av dessa är dominant-, dur- och moll-7 ackord:

Intervaller rot stor ters kvint liten septima
C7 (dominant-7 ackord) C E G Bb
Intervaller rot stor ters kvint stor septima
Cmaj7 (dur-7 ackord) C E G B
Intervaller rot liten ters kvint liten septima
Cm7 (moll-7 ackord) C Eb G Bb

 På nytt kan vi se skillnader i intervaller när dessa tre ackordtyper jämförs. Dominant- och dur-7 ackord har både stora terser, men de skiljer sig genom en liten respektive stor septima. Moll-7 ackord skiljer i två fall kontra dur-7 och i ett fall kontra dominant-7.

På liknande sätt går det att jämföra alla ackordtyper.  Det viktiga att observera här är att samma intervaller gäller för alla ackord av en viss kategori. Så C moll, D moll, E moll och så vidare består alla av en rot (grundton), en liten ters och en kvint.

Ackord hänger också ihop med skalor. Man kan säga att ackord är baserade på skalor. Till exempel är både C dur och C dur-7 baserade på C dur-skalan:

Skalsteg 1 2 3 4 5 6 7
C dur skala C D E F G B C
C dur ackord C   E   G    
C dur-7 ackord C   E   G   B


Båda ackorden använder toner som ingår i C dur-skalan.

Utifrån en skala går det att bygga (man brukar säga att man harmoniserar skalan) en hel uppsättning av ackord. Detta exemplifieras här med C-skalan, men samma princip gäller alla durskalor:

Skalsteg 1 2 3 4 5 6 7
C dur (skala) C D E F G A B
C dur C   E   G    
D moll   D   F   A  
E moll     E   G   B
F dur C     F   A  
G dur   D     G   B
A moll C   E     A  
B dim   D   F     B

I tabellen ovan ingår alla 3-tonsackord som kan harmoniseras utifrån en C dur-skala. Det går att göra likadant med 4-tonsackord och andra utökade ackordtyper.

Ackordföljder och tonarter

Som framgått har vissa ackord ett samband som utgår från att tonerna de är uppbyggda av samtliga ingår i en och samma skala. Detta påverkar också förutsättningar när ackord ingår i sekvenser, så kallade ackordföljder.

En skala kan alltså harmoniseras till ackord och i fallet C dur-skalan är ackorden som redan konstaterats C, Dm, Em, F, G, Am och Bdim.

Alla tänkbara sammankopplingar av dessa ackord kommer fungera i aspekten av harmonik (Bdim är dock inte särskilt vanlig). För att ge ett exempel är C – Dm – G – C en sådan ackordföljd.

Ackorden kan också spelas med färgningar och det skulle kunna se ut så här: Cmaj7 – Dm7 – G7 – C6, vilket fortfarande är ackord där alla tonerna ingår i samma tonart.

I många låtar sker det tonartsbyten. När detta sker gäller det att övergången inte blir påtaglig i negativ avseende. Det finns ett antal olika tillvägagångssätt när ackordföljder inkluderar tonartsbyten. En metod är att använda ett pivotackord. Pivot eller pivå kan översättas till mittpunkt och det belyser det faktum att pivotackordet kan ses som en mittpunkt mellan delar av en längre ackordföljd som bryts genom en övergång till en ny tonart. Pivotackordet har en relation med både ett av ackorden som kommer före och efter det.

I ackordföljden Am7 – D7 – Gmaj7 – Cmaj7 – Am7 – B7 – Em är Cmaj7 pivotackord medan Am7, D7 och Gmaj7 utgör första delen av ackordföljden som går i tonarten G och Am7, B7 och Em utgör andra delen av ackordföljden som går i tonarten Em.

Ackordföljder med dim- och augackord

Jämfört med dur- och mollackorden är dim- och aug-ackorden ovanligare och dessutom är deras relationer jämte andra ackord mindre självklara.

Dessa ackordkategorier kan bland annat användas som övergångsackord som binder ihop två ackord i en kromatisk passage. Om vi har ackordsekvensen Cmaj7 – Dm7 finns det en ton mellan ackordens bägge grundtoner (C och D), viken är C# (ciss). Här kan ett dim-ackord stoppas in och sekvensen blir då: Cmaj7 – C#dim7 – Dm7.

Dim 7-ackorden är speciella genom att de är symmetriska på det sätt att alla tolv unika ackord i kategorin bara finns i tre helt olika varianter:

Cdim = Ebdim = F#dim = Adim
C#dim = Edim = Gdim = Bbdim
Ddim = Fdim = Abdim = Cbdim

Vad som menas med detta är att exempelvis Cdim, Ebdim, F#dim och Adim innehåller samma toner (C, Eb, Gb, A), fast i olika ordning.

Den ackordkategori som ibland kallas halv-dim och med en ackordbeteckning kan skrivas med symbolen ø, till exempel Cø, fungerar på liknande sätt som dim7-ackordet. Därför kan ackordföljden Cmaj7 – Dm7 också utökas till Cmaj7 – C#ø – Dm7.

Ett annat användningsområde för halv-dim ackorden är att fungera som övergångsackord i samband med tonartsbyten. Detta är rätt komplicerad ackordteori. Halv-dim ackord kan användas som ersättningsackord för V-ackorden (G är exempelvis V-ackord i tonarten C dur) och då dessutom kan detta gälla för samtliga toner i ackordet. Om Bø fungerar som ersättningsackord för G i tonarten C kan halv-dimackord med grundtonerna för samtliga toner i detta ackord (B, D, F, A) användas som ersättningsackord. Ackordföljden G – Cmaj7 – Em – Bø – Bbmaj7 – Dm7 – C7 visar hur detta kan gå till. Vad som sker här är ett tonartsbyte från G till Dm där Bø fungerar som ersättningsackord för D7 (V-ackordet i tonarten G).

Aug-ackord (som även kallas plusackord) är relativt ovanliga i ackordföljder. Ett användningsområde för dessa är att skapa kromatiska tonföljder i en ackordföljd. Till skillnad från exemplen med dim-ackord sker inte den kromatiska tonföljden i baslinjen utan inuti i ackorden så att säga.

Ett exempel på detta är D - Daug - Bm7 – G. I denna ackordföljd sker en stigande tonföljd hos de två första ackordens respektive sista toner som sedan följs av tredje ackordet första ton: A, A#, B.  

I denna genomgång av ackordteori har inga ackorddiagram infogats, vilka kan hittas på andra delar av sidan. För mer exempel på ackordföljder se Vilka ackord passar ihop?

Ebok omslagAckordföljder för gitarr

Ackordföljder som ger dig kunskap och tips på hur ackord kan kombineras. Tematiska indelningar baserade på bland annat dur- och molltonarter, tonartsbyten, genrer, basgångar, kvintgångar, pedaltoner, kadenser och outron. 50 ljudexempel ingår.
300 ackordföljder för gitarr